2010-03-11
Hej allihopa!
Sorry för mitt blogg uppehåll va... Jag har verkligen inte orkat blogga :O
tydligen inte sedan i oct? 2009 Sjukt med stora bokstäver asså.
anyways, allt har väl inte varit hundra den senaste tiden kan man väl säga...
det är så jävla jobbigt att nästan aldrig vara glad på riktigt utan att lixom tvinga fram för att man inte
ska uppfattass på fel sätt! Faktum är att jag har känt att nej fan nu ger jag upp asså flera gånger under hösten och vintern, men samtidigt är det ingenting jag skulle vilja inerst inne det vet jag.
Jag vet när det började också egentligen, i samband med att min bästa vän Camilla Sonesson flyttade! Okej nu låter jag som världens egoist här och det är inte det jag menar, utan det är så att jag är självklart jätte glad för henne och fredriks skull och jobb and so on. Men för guds skull hon är ju min andra halva. man behöver inte säga något utan hon ser om det är något, hon kan mig utan och innan jag kan vara mig själv till hundra tio procent med henne och det är alltid avslappnad kännsla och vi har alltid kul och ja så som det ska vara!
Så nu när inte jag har möjligheten att träffa henne som förr och allt det så blir det konstigt lixom, plus en massa andra saker och så som vanligt så saknar jag en hel del personer också. Men jag ska försöka starta om på nytt eller nått liknande. Nu ska jag citera en väldigt bra man som jag tycker massor om! " Im gonna be the best person i can be for me" jag tror att det är väldigt viktigt att man känner så för mer kan man inte göra än att känna att jag är så bra egenperson som jag kan bli! So i hope that i can keep it up lixom och göra det bäst av situationen. Jag hoppas ni mår bra? hörs senare ikväll! PussLove. /Jonna.
Sorry för mitt blogg uppehåll va... Jag har verkligen inte orkat blogga :O
tydligen inte sedan i oct? 2009 Sjukt med stora bokstäver asså.
anyways, allt har väl inte varit hundra den senaste tiden kan man väl säga...
det är så jävla jobbigt att nästan aldrig vara glad på riktigt utan att lixom tvinga fram för att man inte
ska uppfattass på fel sätt! Faktum är att jag har känt att nej fan nu ger jag upp asså flera gånger under hösten och vintern, men samtidigt är det ingenting jag skulle vilja inerst inne det vet jag.
Jag vet när det började också egentligen, i samband med att min bästa vän Camilla Sonesson flyttade! Okej nu låter jag som världens egoist här och det är inte det jag menar, utan det är så att jag är självklart jätte glad för henne och fredriks skull och jobb and so on. Men för guds skull hon är ju min andra halva. man behöver inte säga något utan hon ser om det är något, hon kan mig utan och innan jag kan vara mig själv till hundra tio procent med henne och det är alltid avslappnad kännsla och vi har alltid kul och ja så som det ska vara!
Så nu när inte jag har möjligheten att träffa henne som förr och allt det så blir det konstigt lixom, plus en massa andra saker och så som vanligt så saknar jag en hel del personer också. Men jag ska försöka starta om på nytt eller nått liknande. Nu ska jag citera en väldigt bra man som jag tycker massor om! " Im gonna be the best person i can be for me" jag tror att det är väldigt viktigt att man känner så för mer kan man inte göra än att känna att jag är så bra egenperson som jag kan bli! So i hope that i can keep it up lixom och göra det bäst av situationen. Jag hoppas ni mår bra? hörs senare ikväll! PussLove. /Jonna.
